Grov sjö, våt himmel

Havet reser sig.
Inför en liten båts öde håller himlen tillbaka sin gråt och ser ner.
Människan i huset orkar inte se.
Hon kryper ihop.
Hästen på udden kan inte ta blicken från den drivande båten.
Världens största ting kan inte göra något åt det allra minsta.
De håller andan.
Med kraft kan havet sluka båten.
Men i hjärtat kan det inte göra något åt just denna båt.
Därför gråter himlen.
Inför en enda liten varelse kan varken hav, himmel eller jord göra
någonting.
Inför vinden håller hela världen andan ett ögonblick.
I varje hjärta finns en båt
som man inte kan ta blicken från.