By vid havet

Vid havet sitter några halmtäckta hus lågt.
Stenmurar omger husen.
Träden som mist sina löv sträcker sina grenar mot havet.
Långt borta syns en liten båt.
Den lämnar land och går sin väg över vattnet.
Ingen människa syns.
Men i husen finns spår av väntan.
I stenmuren finns den tid som vakat.
I de torra grenarna finns de otaliga vindar som följt någon bort.
Havsbyn är inte bara en by vid havet.
Det är platsen där någon ger sig av,
och någon stannar kvar för att vaka över platsen att återvända till.
Det är platsen där hav och jord delar ansvaret för varandras liv.