Månljus natt

Månen lyfte båda armarna och täckte sina ögon.
Den orkade inte se.
Där nedanför korsar en liten båt det svarta vattnet.
Ett torrt träd sträcker ut sin hand.
Ända till slutet lyser månen över den natten,
fortfarande med ögonen täckta.
Att täcka ögonen är inte att vända sig bort.
Den har sett så länge att den inte längre orkar se.
Även när man inte ser, försvinner inte sorgen.
Ändå lämnade månen inte den natten.