En lång, lång längtan

En tunn linje delar hav och himmel.
Långt borta, en liten båt.
Vid vattnet, en människa med ett fiskespö.
Men det finns ingen lina.
Det finns ingenting han försöker fånga.
Fiskespöet är en förevändning.
Han väntar inte på fisk.
Han håller bara i ett skäl
att se ut över havet.
Att vänta är inte en tid då man får något.
Det är att låta hjärtat länge vila vänt
mot det som inte kommer.
Därför är väntan lång.
Och lång ännu en gång.