Tyfon

Högst upp delar en tjock linje himmel och hav. Ovanför flyter en liten båt.
Nedanför finns ett lågt hus med halmtak och en häst med böjt huvud.
Vinden har redan passerat. Bilden är stilla.
Men minnet finns kvar i det vindstrukna gräsets mönster, det nedpressade taket och den böjda ryggen. Stillhet är inte detsamma som återhämtning.
Att spåren inte syns betyder inte att de har läkt.
Människokroppen är inte annorlunda. Även efter stormen finns vinden kvar någonstans i kroppen.
Ryggen hos någon som står som om ingenting hänt berättar i själva verket mest.
Även när vinden försvunnit minns platsen som uthärdat den länge.