Artwork text
En röd sol breder ut sig disigt över fältet.
Nedanför den står torra grenar i en rad.
Människan och oxen är båda sänkta i jordens färg.
De ser ut att vara en enda kropp med marken.
I denna enda scen ryms alla de färger vi hittills har sett.
En färg som inte dött, utan uthärdat.
En färg som inte längre är jord, utan tid.
En färg som tycks ha försvunnit, men som ändå andas.
Det är den färg som det länge uthärdade till slut har fått på denna
jord.
Det torra gräsets färg är den levande färg som blir kvar
även efter att livet länge har uthärdat.
Key context
Byun Shi-Ji var en koreansk modern och samtida målare som skildrade Jejus Fūdo inte som bakgrund utan som ett villkor för existensen. Ensamhet, väntan, vind och färgen av torrt gräs formar en glokal koreansk modernism som förenar plats och värld.