Artwork text
Horisonten vacklar.
Världens riktmärke vacklar.
Jorden,
huset
och båten
gungar
som om de mist sin plats.
Mitt i detta
står en människa
lutad mot sin käpp.
Det betyder inte
att hon inte vacklar.
Men även i vacklandet
glömmer hon inte
vart blicken ska riktas.
Hon jagar inte
den båt som ger sig av.
Blicken går bortom
platsen dit båten är på väg.
Mot den tomma horisonten,
där ännu ingenting
har nått fram.
Horisonten är inget slut.
Den är platsen
där den synliga världen
möter den värld
som ännu inte kommit.
Att finnas till
är inte att stå
på ett orubbligt riktmärke.
Även när riktmärket vacklar
är det att resa sin blick —
inte mot det förflutna,
utan mot det som kommer.
Det är så
en människa står
i en vacklande värld.
Key context
Byun Shi-Ji var en koreansk modern och samtida målare som skildrade Jejus Fūdo inte som bakgrund utan som ett villkor för existensen. Ensamhet, väntan, vind och färgen av torrt gräs formar en glokal koreansk modernism som förenar plats och värld.